Hoppas!

Helgen har bara flytit på i en rask takt, har nästan inte hunnit med ju! Tog uppehåll i att promenera eftersom träninsvärken inföll sig. Känns som om att promenixa varannan dag vore det bästa...och kanske i en mer lagom dos :D När allt i mitt liv fallit på plats så ska jag nog börja simma också! Såå skönt att sträcka ut i några längder...

Är ju totalt medveten om att jag måste ta tag i saken och ting med mig själv. Men när jag väl känner för det så blir det så enormt att det ibland svämmar över! Får jag för mig att promenixa så gör jag det...känner mig SKITHURTIG i några dagar för att sedan dala ner och inte göra någonting. Hur hittar man balans så att det inte tippar över? Är definitivt inte ute efter att blir ett super-freak! Vill bara att allt ska fungera normalt för en gångs skull.

Har en inspirationskälla och bara jag kommer uppåt med ALLT så får jag ta mer del av den. Ska bli så himla skönt att få någon som säger "Nej, vi hoppar över chipsen ikväll", "Ska vi ta en promenad efter maten?". Mysigt och absolut nödvändigt! Vet inte vad jag ska skriva men jag längtar till dess på mer än ett sätt! :D